Gratis mall för arvskifte
Ett arvskiftesavtal reglerar hur dödsboets tillgångar fördelas mellan dödsbodelägarna efter att bouppteckning är klar. Skapa ett juridiskt korrekt arvskifte enligt Ärvdabalken och ladda ned som PDF.
| Anders Per Lindgren (Son) | 19650412-7890 · Andel: 1/2 |
| Karin Sofia Bergström (Dotter) | 19680930-1234 · Andel: 1/2 |
| Bankmedel | 450 000 SEK |
| Fastigheter / Bostadsrätter — Bostadsrätt Kungsgatan 15, 2 rum och kök, Göteborg (andel 1/1) | 1 200 000 SEK |
| Värdepapper | 150 000 SEK |
| Fordon | 50 000 SEK |
Särskilda villkor för fördelningen:
Parterna är överens om att bostadsrätten värderas till 1 200 000 SEK enligt senaste mäklarvärdering från Svensk Fastighetsförmedling (daterad 10 januari 2026).
| Anders Per Lindgren (1/2) | Bankmedel om 225 000 SEK, värdepapper om 75 000 SEK samt fordonet (Volvo V40, DEF 456) — 925 000 SEK |
| Karin Sofia Bergström (1/2) | Bostadsrätten på Kungsgatan 15, bankmedel om 225 000 SEK samt värdepapper om 75 000 SEK — 925 000 SEK |
Genom undertecknandet förklaras dödsboet efter Margareta Elisabet Lindgren för skiftat. Den egendom som tillskiftats respektive delägare övergår i delägarens ägo från och med undertecknandet av denna handling, om inte annat särskilt anges ovan. Faran för tillskiftad egendom övergår samtidigt till den nya ägaren.
(a) Att de är behöriga att delta i arvskiftet och att ingen annan person har rätt till del i kvarlåtenskapen utöver vad som framgår av denna handling och den registrerade bouppteckningen.
(b) Att de inte har kännedom om ytterligare tillgångar eller skulder som inte redovisats i bouppteckningen eller i denna arvskifteshandling.
(c) Att eventuella tvister avseende fördelningen av kvarlåtenskapen härmed är lösta och att ingen delägare avser att klandra detta arvskifte.
(d) Att respektive delägare övertar ansvar för den egendom som tillskiftats denne, inklusive eventuella dolda fel i fastighet eller bostadsrätt, från och med dagen för undertecknandet.
(e) Att kostnader för bouppteckning, begravning och dödsboförvaltning som belöper på tiden före arvskiftet har reglerats eller ska regleras i enlighet med vad som anges i bouppteckningen.
Sammanfattning:
All egendom ska fördelas lika mellan barnen. Sommarstugan i Lysekil (som redan avyttrats) skulle ha tillfallit sonen Anders enligt testamentet.
Arvskiftet genomförs i enlighet med testamentets bestämmelser med iakttagande av bröstarvingarnas laglottsskydd enligt Ärvdabalken 7 kap. 1-3 §§.
(a) Kapitalvinstskatt: Vid framtida försäljning av tillskiftad egendom (fastighet, bostadsrätt, värdepapper) gäller den avlidnes anskaffningsvärde som utgångspunkt för beräkning av kapitalvinst (kontinuitetsprincipen).
(b) Stämpelskatt: Vid överlåtelse av fastighet genom arvskifte utgår normalt ingen stämpelskatt om det sker inom ramen för den legala arvslotten. Stämpelskatt utgår dock om fastigheten tilldelas en delägare utöver dennes arvslott mot ersättning (s.k. skifteslikvid).
(c) Inkomstskatt: Dödsboet beskattas som en fysisk person för inkomster som uppkommer från dödsfallet till och med det beskattningsår då dödsboet skiftas. Därefter beskattas respektive delägare för inkomster från tillskiftad egendom.
Varje delägare uppmanas att konsultera skatterådgivare avseende individuella skattekonsekvenser av den tillskiftade egendomen.
(a) Ärvdabalken (1958:637) 23 kap. 1 § — dödsbodelägares rätt att begära arvskifte.
(b) Ärvdabalken 23 kap. 4 § — krav på skriftlig arvskifteshandling.
(c) Ärvdabalken 23 kap. 5 § — förordnande av skiftesman.
(d) Ärvdabalken 6 kap. 1 § — avräkning av förskott på arv.
(e) Ärvdabalken 7 kap. 1-3 §§ — laglott och jämkning av testamente.
(f) Ärvdabalken 20 kap. 1 § — bouppteckning som grund för arvskifte.
(g) Äktenskapsbalken 9-10 kap. — bodelning vid dödsfall.
Arvskifteshandlingen utgör en privat handling mellan dödsbodelägarna och behöver normalt inte registreras hos någon myndighet. Vid överlåtelse av fastighet genom arvskifte krävs dock lagfart hos Lantmäteriet; ansökan ska göras inom tre månader från förvärvet. Arvskifteshandlingen tjänar då som fångeshandling. Handlingen bör bevaras av samtliga dödsbodelägare som bevis på den överenskomna fördelningen. Tvist avgörs av allmän domstol enligt svensk rätt.
Vad är ett arvskifte?
Ett arvskifte är det rättsliga förfarande varigenom dödsboets tillgångar — efter det att skulder betalts och eventuell bodelning med efterlevande make genomförts — slutligen fördelas mellan dödsbodelägarna. Dödsbodelägarna kan vara arvingar enligt lag (Ärvdabalken, ÄB, 1958:637, 2 kap.) och/eller testamentstagare. Arvskiftet regleras i ÄB 23 kap. och förutsätter att bouppteckning upprättats och registrerats hos Skatteverket (ÄB 20 kap.) samt att alla dödsboets skulder betalats eller avsatts. Arvskiftet är det avslutande steget i dödsboförvaltningen och är nödvändigt för att dödsbodelägarna ska kunna ta emot sin arvslott.
Arvskiftet kan ske på olika sätt. Det vanligaste är ett frivilligt arvskifte, där dödsbodelägarna träffar ett skriftligt avtal om hur egendomen ska fördelas. Detta avtal — arvskiftesavtalet — är formlöst enligt lagen, men av bevis- och säkerhetssskäl bör det alltid vara skriftligt och undertecknat av samtliga dödsbodelägare. En skiftesman kan utses av tingsrätten (ÄB 23 kap. 5 §) om delägarna inte kan enas. Skiftesmannen har då mandat att genomföra ett tvångsskifte som binder alla parter. I praktiken är skiftesman ovanligt och de flesta arvskiften sker genom frivilliga uppgörelser.
Arvskiftet måste beakta laglottsreglerna i ÄB 7 kap. 1 §, som ger bröstarvingarna (barn och barnbarn) rätt till minst hälften av arvslotten som laglott. Ett testamente som inkräktar på bröstarvinges laglott är inte ogiltigt, men bröstarvingen kan begära jämkning av testamentet inom sex månader från att testamentet delgivits (ÄB 7 kap. 3 §). Arvskiftesavtalet ska baseras på bouppteckningen och korrekt spegla den verkliga förmögenhetsmassan. Om bouppteckningen visar skulder som överstiger tillgångarna är dödsboet på obestånd och likvidation sker i stället för arvskifte.
Vad täcker mallen?
Doxunos arvskiftesmall täcker alla nödvändiga delar för ett fullständigt och juridiskt korrekt arvskiftesavtal.
Dödsboets identifiering
Den avlidnes namn, personnummer, dödsdatum och bouppteckningens registreringsdatum hos Skatteverket.
Dödsbodelägare
Förteckning över samtliga dödsbodelägare med namn, personnummer, adress och relation till den avlidne.
Tillgångsförteckning
Specificering av fast egendom, banktillgångar, värdepapper, fordon, lös egendom och övriga tillgångar.
Skuldavräkning
Bekräftelse att dödsboets skulder — begravningskostnader, lån, obetalda fakturor — betalts före skiftet.
Arvlottsberäkning
Beräkning av varje delägares andel baserat på arvsordning (ÄB 2 kap.) och testamentets föreskrifter.
Laglottsskydd
Bekräftelse att bröstarvingars laglott enligt ÄB 7 kap. 1 § är tillgodosedd.
Fördelning av fast egendom
Reglering av hur fastigheter och bostadsrätter fördelas, eventuell lösen till övriga delägare.
Fördelning av finansiella tillgångar
Fördelning av bankkonton, aktier, fonder och pensionssparande mellan delägarna.
Fördelning av lös egendom
Reglering av bohag, smycken, konst och andra personliga tillhörigheter.
Utfyllnadsbetalningar
Bestämmelser om kompensationsbetalningar när en delägare erhåller egendom värd mer än sin andel.
Kvittensklausul
Varje delägare bekräftar mottagandet av sin arvslott och att skiftet är slutligt.
Samtliga delägares underskrifter
Obligatorisk underskrift av samtliga dödsbodelägare för att arvskiftet ska vara giltigt och bindande.
Så skapar du arvskiftesavtalet
Doxunos guide leder dig steg för steg till ett komplett arvskifte som uppfyller Ärvdabalkens krav.
- 1
Säkerställ att bouppteckning är klar och registrerad
Arvskiftet kan inte genomföras förrän bouppteckningen upprättats och registrerats hos Skatteverket enligt ÄB 20 kap. Bouppteckningen ska vara klar senast tre månader efter dödsdagen. Den registrerade bouppteckningen är grunddokumentet för arvskiftet och innehåller förteckning över dödsboets tillgångar och skulder samt dödsbodelägarna. Ha den registrerade bouppteckningen tillgänglig när du fyller i arvskiftesavtalet.
- 2
Betala dödsboets skulder och kostnader
Innan arvskiftet genomförs måste dödsboets alla skulder och kostnader betalas. Det inkluderar begravningskostnader, obetalda räkningar, lånetskulder och eventuell kvarskatt. Om dödsboet innehåller fast egendom kan en boutredningsman behöva utses för att hantera fastighetsaffärer. Dokumentera alla betalningar noga. Kontrollera om dödsboet har rätt till efterlevandeskydd från försäkringar eller tjänstepension — dessa belopp ingår normalt inte i dödsboet.
- 3
Beräkna varje delägares arvslott
Beräkna nettotillgångarna (tillgångar minus skulder). Fördela sedan nettotillgångarna enligt arvsordningen i ÄB 2 kap. och testamentets föreskrifter. Kontrollera att bröstarvingars laglott (hälften av arvslotten, ÄB 7 kap. 1 §) är tillgodosedd. Om en delägare erhållit förskott på arv (ÄB 6 kap.) ska detta avräknas. Upprätta en tydlig beräkning som biläggs arvskiftesavtalet.
- 4
Fördela egendomen och hantera värderingsskillnader
Dödsbodelägarna avtalar om hur specifika tillgångar — fastigheten, bilen, bohaget — ska fördelas. Om en delägare erhåller egendom med ett marknadsvärde som överstiger dennes andel måste den delägaren kompensera de övriga med kontanta utfyllnadsbetalningar. Fast egendom bör värderas av en auktoriserad mäklare eller fastighetsvärderare. Aktier och fonder värderas till marknadsvärdet på skiftesdagen.
- 5
Underteckna arvskiftet och distribuera handlingen
Samtliga dödsbodelägare måste underteckna arvskiftesavtalet för att det ska vara giltigt och bindande. E-signatur är giltig. Varje delägare bör erhålla ett eget original. Om arvskiftet innefattar fast egendom ska lagfartsändring sökas hos Lantmäteriet baserat på arvskiftesavtalet. För aktier och fondandelar ska överföringen anmälas till respektive värdepappersinstitut. Ladda ned det färdiga arvskiftesavtalet som PDF från Doxuno.
Juridiska överväganden i Sverige
Arvskiftet berör arvsrätt, fastighetsrätt och skattelagstiftning. Nedan redogörs för de viktigaste juridiska aspekterna.
Denna mall tillhandahålls i informationssyfte och utgör inte juridisk rådgivning. Vid komplexa dödsbon med fast egendom, utländska tillgångar eller oklara arvslotter rekommenderas konsultation med en boutredningsman eller en arvsrättsjurist.
Granskat av arvsrättsjurister. Mallens bestämmelser har granskats av svenska arvsrättsjurister för att säkerställa överensstämmelse med Ärvdabalken.
Arvsordning och testamente (ÄB 2 kap. och 7 kap.)
Enligt ÄB 2 kap. 1 § ärver den arvlåtarens bröstarvingar (barn, barnbarn) i första hand. I andra hand ärver föräldrar och syskon (ÄB 2 kap. 2 §). I tredje hand ärver mor- och farföräldrar och deras barn (ÄB 2 kap. 3 §). Kusiner ärver inte. Efterlevande make eller sambo ärver före bröstarvingarna om det inte finns ett testamente som föreskriver annat, men bröstarvingarna har rätt till sin arvslott med förbehåll för laglotten (ÄB 7 kap. 1 §). Testamente kan ändra denna ordning men kan aldrig inskränka bröstarvinges laglott — minst hälften av arvslotten ska tillfalla bröstarvinge på begäran.
Boutredning och boutredningsman (ÄB 19 kap.)
Dödsboet förvaltas av dödsbodelägarna gemensamt (ÄB 18 kap. 1 §). Om delägarna inte kan enas om förvaltningen eller om dödsboet är komplext kan tingsrätten utse en boutredningsman (ÄB 19 kap. 1 §). Boutredningsmannen tar över förvaltningen och har mandat att avveckla tillgångar och betala skulder. Boutredningsmannen kan också genomföra ett tvångsskifte (ÄB 23 kap. 5 §) om delägarna inte kan enas. Boutredningsmannen arvoderas ur dödsboet och minskar därmed arvet.
Skattemässiga aspekter
Arvsskatt avskaffades i Sverige 2005 och utgår inte på arv. Däremot kan det uppstå skattekonsekvenser i samband med arvskiftet. Om fast egendom överförs till en delägare sker ingen kapitalvinstbeskattning vid arvskiftet — den latenta vinsten fördelas i stället på tillgångens anskaffningsvärde. Vid en framtida försäljning beskattas vinsten. Utländska tillgångar eller arvtagare i utlandet kan medföra internationella skattefrågor. Kontrollera alltid de skattemässiga konsekvenserna av hur egendomen fördelas.
Lagfartsändring och formkrav för fast egendom
Om arvskiftet innefattar fast egendom måste ny lagfart sökas hos Lantmäteriet inom tre månader från att arvskiftesavtalet undertecknades. Ansökan om lagfart baseras på den registrerade bouppteckningen och arvskiftesavtalet. Stämpelskatt utgår normalt inte vid förvärv genom arv (stämpelskattelagen 1984:404 § 5). Om fast egendom säljs under dödsboförvaltningen och intäkterna fördelas är det dödsboets kapitalvinstskatt som uppkommer, inte arvingarnas — detta kan ha skattekonsekvenser som bör beaktas.
Vanliga frågor
Genomför arvskiftet korrekt och smidigt
Fyll i dödsboets uppgifter och ladda ned ett professionellt arvskiftesavtal enligt Ärvdabalken på några minuter. Gratis grundversion — inga juridiska förkunskaper krävs.
Free · Instant PDF · No account required